Orphei Drängar

"Jag vill vårda traditionen, utveckla klangen och bredda repertoaren. Och överraska vår publik."

Cecilia Rydinger Alin är en av Sveriges ledande musikpersonligheter med ett brett verksamhetsfält som kör- och orkesterdirigent samt pedagog. Sedan 2008 är hon ODs dirigent, något som hon beskriver som en oerhört spännande uppgift. Och en stor utmaning.

Foto: Stewen Quigley

OD står för en rik tradition och hög kvalitet. Det arvet vill Cecilia Rydinger Alin värna om, samtidigt som hon ständigt arbetar med att hitta nya utvecklingsmöjligheter för kören.

- Jag vill bevara och vårda den musik för manskör som redan finns, liksom den rika klang som sedan lång tid tillbaka är etablerad i kören. Möjligheten till oändligt svaga och oerhört starka nyanser i kombination med en klanglig täthet och intensitet finner man annars bara hos de stora symfoniorkestrarna. OD är utan tvekan en av de bästa manskörerna i världen, och det känns oerhört inspirerande av få arbeta tillsammans med kören.

Utmaningen ligger i att vila i traditionen och alltid sätta kvaliteten i första rummet – och samtidigt hitta nya uttryckssätt och konsertformer.

- Det kan vi göra genom samarbeten med artister och musiker, också från andra grenar av musiklivet. Genom att uppträda på okonventionella platser. Och genom att våga göra nya saker: ge oss ut på djupt vatten vad gäller beställningar av ny musik, prova annorlunda konsertformer och överraska vår publik – och på så sätt även hitta nya lyssnare.

Cecilia Rydinger Alin i korthet

Orkesterdirigent: Får sitt genombrott 1991 då hon vinner Kungliga Operans tävling för unga svenska dirigenter. Är mellan 1994 och1998 chefdirigent vid Värmlandsoperan och är idag efterfrågad som gästdirigent hos framstående orkestrar, körer och operahus i Sverige såväl som utomlands.

Kördirigent: Sånganförare och konstnärlig ledare för Allmänna Sången i Uppsala 1988 -2009. Förutom konserter och turnéer gör kören cd-inspelningar för skivbolaget BIS och har stora framgångar i ett flertal internationella tävlingar. Cecilia Rydinger Alin är idag en ofta anlitad jurymedlem vid körtävlingar runt om i världen.

Undervisning: Professor i orkesterdirigering och sedan 1998 ansvarig för orkesterdirigentutbildningen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Sedan 2009 också prorektor vid KMH. Anlitad vid internationella master classes i kördirigering, bl a tillsammans med professor Eric Ericson vid den internationella körfestivalen i Lund 2006.

Övrig verksamhet: Sedan 2004 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och sitter i arbetsgruppen för tonsättare i Konstnärsnämnden.

Priser och utmärkelser: 1999 tilldelas Cecilia Rydinger Alin Johannes Norrbymedaljen för främjandet av svenskt körliv och 2005 medaljen Litteris et Artibus av H.M. Kung Carl XVI Gustaf för sina insatser inom tonkonstens område. 2009 väljs Cecilia Rydinger Alin till Årets körledare.

Tidigare dirigenter

Robert Sund, OD:s dirigent 1985-2008

(Fram till 1991 tillsammans med Eric Ericson) Andrebas som under 60-talet ingick i sånggruppen Kvintetten Olsson som hade en viktig roll i det första decenniets capricer. Inträdde tidigt som vicedirigent. Gjorde en betydelsefull insats när han gav OD tillgång till den östeuropeiska manskörsrepertoaren.

Upprätthöll den ericsonska sångkvaliteten hos kören och bidrog till att öka dess musikaliska och sceniska mångsidighet. Berikade OD:s repertoar med mängder av arrangemang och kompositioner. Ett representativt urval finns på Sounds of Sund.

Eric Ericson, OD:s dirigent 1951-1991

(Från 1985 tillsammans med Robert Sund) Började under 50-talet att bygga upp OD:s sångtekniska kompetens och kunde se arbetet bära frukt under de följande decennierna. OD etablerade sig som en kör på högsta internationella nivå och blev känd för sin rytmiska precision, exakta frasering, mäktiga klang och andra kvaliteter.

Eric Ericsons ryktbarhet inom körvärlden öppnade många dörrar för OD. Introducerade flera samtida, moderna kompositörer i OD. Under hans tid fick OD också organisatorisk och ekonomisk stadga. Det framgångsrika Caprice-konceptet lanserades och Eric fick då många tillfällen att demonstrera sin humor och sin skicklighet som pianist.

Carl Godin, OD:s dirigent 1947-1951

Var vicedirigent under Alfvén och fick överta en kör som visade tydliga trötthetssymptom. Trots goda ansatser till förnyelse av OD:s repertoar kunde han inte vända den nedåtgående kurvan.

Hugo Alfvén, OD:s dirigent 1910-1947

Omvandlade körens traditionella kvartettsång till ett instrumentalt sångsätt och både tvingade och lekte fram den tekniska skicklighet som krävdes för detta. Var en estradör som gav glans och rykte åt kören. Skrev många kompositioner och arrangemang för OD: kantater, folkvisor och dramatiskt-lyriska stycken. Alfvéns Gryning vid havet har hållit sig kvar på repertoaren och är genom sitt utnyttjande av körens hela orkestrala register mycket representativ för vad Alfvén ville åstadkomma med OD.

Wilhelm Lundgren, stf dirigent 1909-1910

Violinist med smeknamnet Paganini. Musikkritiker. Under sitt OD-år engagerad i körens musikaliska fortbildning och började förnya repertoaren. Introducerade Stenhammars Sverige och Palmgrens Sjöfararen vid milan.

Ivar Eggert Hedenblad, OD:s dirigent 1880-1909

Dominerade under sin tid Uppsalas musikliv som director musices, ledare för OD, Allmänna sången och Akademiska kapellet och var dessutom domkyrkoorganist. Utgav under 1880-talet notsamlingen Studentsången. Utmärkt organisatör som ledde OD:s första sångarfärder. Komponerade bland annat kantaten Sången till OD:s femtioårsjubileum.

Jacob Axel Josephson, OD:s dirigent 1854-1880

Var inriktad på att göra OD till en elitkör. Skrev själv några verk för OD av vilka Islossningen har levt kvar. Introducerade högromantisk musik av Mendelssohn och Schubert. Var framför allt intresserad av symfoniska och oratoriska körverk. OD sjöng under hans ledning ofta tillsammans med Filharmoniska sällskapet men började också utveckla egen konsertverksamhet.

Oscar Arpi, OD:s dirigent 1853-1854

Allmänna sångens ledare. En eldig och temperamentsfull man som även efter sin avgång dirigerade OD när man sjöng traditionella studentsånger. Ledde uppsalasångarna till seger vid världsutställningen i Paris 1867.